Hacka och skära

Att hacka grönsaker med en stor kockkniv är inget problem när du väl vant dig med kniven, vilket går ganska fort. Det är viktigt att det skurna är jämnstort. Den stora grejen med matlagning handlar om kontroll, du ska ha kontroll på hur lång tid det tar att tillaga något. Om du blandar morotsbitar som är 5×5 mm med 10×10 mm stora, blir moroten antingen överkokt eller underkokt och du har tappat kontrollen på middagen redan i förberedelserna.

Slutsats: står det i ditt recept skär lövtunna skivor av palsternacka, gör då just det och inte millimetertjocka. Det finns med all säkerhet en anledning till att tjockleken eller storleken på en ingrediens anges som i slutändan har med smak-, känsel eller synupplevelsen att göra.

Hacka lök

Många tycker inte att det är så viktigt att finhacka löken, det är bara jobbigt och tårarna rinner. Inget kan vara mer fel. Det börjar i munnen, för det är dit lökhelvetet så småningom ska. Läpparna och tungan är kanske våra känsligaste kroppsdelar. I munnen kan du med lätthet känna pyttesmå avvikelser i storlek, konsistens och struktur på det som kommer in i munnen. Med kunskap om detta ter det sig ganska konstigt att påstå att lökbitens storlek inte spelar någon roll. Det kan vara en helt avgörande faktor tillsammans med syn och lukt när vi bedömer om vi gillar en maträtt eller inte.

Varför rinner ögonen när du hackar lök? Jag vet inte riktigt, men jag har i alla fall ha en teori. Utan stöd i vetenskapen hävdar jag att en slö kniv trasat sönder löken så att mer saft frigörs, vilket bidrar till att ögonen tåras. Är däremot kniven sylvass blir det mer skuret och mindre krossat och då rinner ögonen också mindre. Riktigt tårfritt blir det nog aldrig, dels beror det på hur stark löken är. En mild lök förorsakar aldrig tårar, medan en kraftig gul lök kan fylla tårkanalerna ordentligt.